Wednesday, November 30, 2005

El mejor tanguero del mundo

Posted by Picasa

foto©Kristín Bjarnadóttir


"Kristín se compenetró con el tango y el sentir porteño, no hay dudas sobre eso. Y creo comprender por qué el tango apasiona a los europeos, ella lo describe muy bien: el acercamiento con la pareja de baile, las reglas de baile que no son tan importantes como la improvisación, la alegría de encontrar en la danza la posibilidad de crear."

Carmen Vasco, Buenos Aires
Traductora de inglés tecnico y literario y enseñanza de idiomas.

"Kristín has come into deep contact with tango and the porteño way of feeling, there is no doubt about that. Now I think I understand why tango is a passion for Europeans, she describes it very well: the closeness to the dance partner, the dance rules, which are not so important as improvisation, the happiness to find the possibility to create through the dance."
Carmen Vasco
carmenvascofm@yahoo.com.ar ( spænskukennari í Buenos Aires)


***
"Kristin traza un mapa poetico de un espacio simbolico: la pista de baile. Atravesar la linea que lleva al circulo magico de la pista es entrar en un territorio regido por las leyes de las miradas, los roces y los temblores de los cuerpos. Alli las credenciales se definen por las reglas del instinto, la destreza y la leyenda de personajes de la noche portena. Kristin explora esa superficie con tacos altos y zapatillas, con curiosidad y entrega. Posiblemente descubre en los brazos del "mejor tanguero del mundo" algo de si misma que ignoraba. Quizas al filo de la madrugada no es la misma, quizas el mejor tanguero del mundo es un duende que solo existe dentro de esa patria que es la pista de baile. Ponga un disco de Piazzolla, sirvase un vaso de vino, lea El mejor tanguero del mundo, entre en la pista imaginaria de una milonga porteña y sueñe que el mejor tanguero es usted o que es llevada por el."
Vicente Oieni

”Kristín ritar en poetisk karta av ett symboliskt universum: dansgolvet. Att gå över gränsen in i den magiska cirkel som dansgolvet utgör innebär att träda in på ett territorium styrt av blickarnas och beröringarnas lag, av kropparnas lyhördhet. Där är det instinktens regler, dansarnas färdigheter och legenden om den porteñska nattens stora personligheter som avgör identiteten. Kristín utforskar detta rum på höga och låga klackar, med nyfikenhet och hängivenhet. Möjligen upptäcker hon i armarna på 'världensbäste tanguero' en ny del av sig själv. Kanske är hon vid gryningen inte längre den samma, kanhända är världens bäste tanguero ett väsen som bara existerar i dansgolvets värld. Sätt på en CD med Piazzolla, häll upp ett glas vin, läs Världens bäste tanguero, föreställ dig att du befinner digpå en porteñsk milonga och dröm att du själv är världens bäste tangueroeller att det är han som för dig i dansen.”
Vicente Oieni (svensk övers. Johan Järlehed)

“Kristin draws a poetic map of a symbolic space: the tango dance floor. Crossing over the line to enter into the magic circle of the tango floor is getting into a territory where glances, light touches and the tremble of bodies rule. Credentials are defined by instinct, skill and the sagas of the characters of Buenos Aires’ night life. Kristin goes exploring this surface on both running shoes and high heels, softly, and ready for a thrill. Perhaps while dancing in the arms of the “World’s best tango dancer” she discovers something new about herself. Perhaps, as the morning breaks, she is no longer the same. Perhaps the “world’s best tango dancer” is a midget that lives only there, in that small country of the tango dance floor.
Put one of Piazzola’s records on your record player, get yourself a glass of wine, read “El mejor tanguero del mundo” , enter into an imaginary “milonga” of Buenos Aires, and dream of being the World Best Tango Dancer, or allow yourself to be led by him.”
Vicente Oieni
(to english by Carlos Caceres)


*

"... Nog den bästa text jag läst om tango. Framförallt den där känslan av att möta någon på dansgolvet som man helt går in i känslan med, och som man egentligen skulle vilja dansa en dans med som aldrig tog slut. En enda lång koncentrerad närvaro. ..."

Johan Ekelund (i november 2006)

"... vad fin texten var! drabbades av "hemlängtan" till BsAs.. "

Lisa Ottosson (i november 2006)


Förutom att den är välskriven och fint uppbyggd var det så mycket väsentlig tangoerfarenhet i den att jag måste le. Tack!

Fredrik Agell tanguero och dr. fil. i litteraturvetenskap (august 2008)